Vi står nu inför en väderhändelse som av allt att döma kommer gå till svensk meteorologisk historia för i år. Under de kommande dagarna bygger extremvärmen upp över den europeiska kontinenten, trycks norrut över Östersjön och lägger sig sedan som ett brännande täcke över stora delar av södra och mellersta Sverige. När vi nu tittar på våra senaste körningar från vädermodellerna ser vi att temperaturerna kommer att stiga till nivåer som pressar mätstationerna till det yttersta.
I ljuset av flera inkommande rapporter under morgonen har det blivit allt tydligare hur extrem situationen är. Nyhetsrapporteringen från TV4 visar att SMHI valt att eskalerar situationen och nu skickar ut en orange vädervarning, den näst högsta nivån, eftersom man bedömer att maximitemperaturen i Götaland och södra Svealand kan spränga 35-gradersvallen nu till helgen. Samma meteorologiska källor uppmärksammar även att värmeböljan bär på dubbla risker; utöver att vi kan se mätarställningar på 36 grader – vilket väcker minnen från rekordåret 1947 – skapar hettan fundamentala förutsättningar för kraftig sommaråska och utbredd algblomning längs våra kuster. Som om detta inte vore nog, granskar TV4 också hur värmen slår mot vår vardag genom en intervju om livsmedelshygien. Där understryker man att risken för bakteriell tillväxt och matförgiftning ökar dramatiskt i denna hetta, vilket ställer orubbliga krav på kylklampar och snabba transporter.
Det är alltså en bred och märkbar värmebölja vi har framför oss. På Dagens Väder har vi synat såväl SMHI:s källor som våra egna prognosmodeller, och vi kan konstatera att helgens väder kommer att bli mycket krävande. I den här artikeln djupdyker vi i atmosfärens dynamik, letar oss tillbaka i meteorologihistorien och granskar konsekvenserna för både människa och natur när Sverige förvandlas till en bakugn.
Den meteorologiska bakgrunden: Ett låst högtryck
Varför blir det då så exceptionellt varmt just i helgen? Orsaken ligger i de storskaliga vindmönstren i atmosfären, särskilt den jetström som under en tid har uppvisat kraftiga meandringsmönster, det vill säga stora vågor. Nu har en sådan våg blivit stationär. Resultatet är en mäktig och svårflyttad högtrycksrygg som bokstavligen har slagit läger över norra Europa. Meteorologer brukar kalla detta för en atmosfärisk blockering. Denna blockad hindrar lågtrycksystemen (de vi förknippar med svalare vindar, regn och moln) över Atlanten från att nå Skandinavien. Lågtrycken tvingas istället rotera ner mot Brittiska öarna och Portugal eller styras upp mot Nordhavet.
Samtidigt fungerar högtrycket som en gigantisk pump. På dess västra flank dras mycket torr och intensivt het luft hela vägen upp från Nordafrika och den iberiska halvön, över den europeiska kontinenten, och slutligen in över de svenska gränserna. Eftersom himlen därtill förväntas vara i princip helt molnfri (bortsett från isolerade värmemoln) under dessa dagar får vi även en fullständig och oavbruten solinstrålning som värmer upp marken, vilken i sin tur värmer luften. Kombinationen av advektion (inblåsande värme) och stark lokal solstrålning utan avkylande nattliga vindar resulterar i en termisk spiral uppåt.
Visste du? Det tar oftast flera dagar för marken och havsvikarna att värmas upp i början av sommaren. Men när vi når slutet av juni har markmagasinen redan absorberat så mycket solenergi från de långa dagarna att det krävs väldigt lite extra för att yttemperaturerna ska nå extrema nivåer.
Historiska värmerekord: Ligger 1947 i farozonen?
För att förstå kontexten av temperaturer över 35 grader i Sverige är det nödvändigt att kasta en blick i kalendern och i arkiven, vilket vi till exempel kan göra på vår sida om historik 28 juni. Exakta platsrekord är sällsynta historier. Vi slår sällan de absoluta rekorden i Sverige eftersom gränsen för vad vår latitud kan åstadkomma stannar någonstans strax under 40 grader. När vi närmar oss 36 grader i Götaland handlar det inte bara om en varm helg; det rör sig om extremt sällsynta händelser och temperaturer som vi är vana att förknippa med södra Spanien eller Grekland.
Här är en tillbakablick på de absoluta toppnoteringarna under den ljuva, men ibland farligt heta, svenska högsommaren:
| Placering | Temperatur (°C) | Plats | Län | Datum |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 38,0 | Målilla | Kalmar län | 29 juni 1947 |
| 1 | 38,0 | Ultuna | Uppsala län | 9 juli 1933 |
| 3 | 37,4 | Uppsala | Uppsala län | 9 juli 1933 |
| 4 | 36,8 | Holma | Östergötlands län | 9 augusti 1975 |
Den beryktade sommarhettan 1947 var förödande för jordbruket i många delar av landet. Nu i slutet av juni har vi goda chanser (eller risker) att se temperaturer i de östra landskapen som utmanar lokala rekord, framförallt i Östergötland och Småland. Områden kring Linköping brukar ofta agera värmefälla under högtryck på grund av topografin och sin relativa närhet till kontinentens varma vindar utan att få havets mer utpräglade havbrisar.
Det farliga omslaget: Kraftig sommaråska och värmens baksida
Ett stående skämt och ett faktiskt axiom inom meteorologin lyder: Efter extremvärme kommer åska. Det finns en strikt termodynamisk orsak till detta. När luften nära marken blir extremt snabbt uppvärmd till 30-35 grader bygger den upp en massiv mängd energi, något vi fackmän betecknar som CAPE (Convective Available Potential Energy). Hettan får luften att expandera, bli lättare och vilja stiga snabbt som en varmluftsballong. Allt som krävs för ett explosivt oväder är i detta läge ofta en så kallad utlösande faktor, vilket kan vara en svag havsbrisfront eller att ett svagt kallfronsband pressar sig fram västerifrån framåt sena söndagen eller måndagen.
Den luftmassa som nu dominerar vädret är exceptionellt energirik. Om (och förmodligen när) kraftiga molntorn av typen cumulonimbus (åskmoln) tillåts bygga upp sig, så varnar våra modeller för risken för starka vindbyar, ihållande blixturladdningar, och till och med risk för hagel och skyfall som snabbt kan dränka gator och vägar. Denna typ av nederbörd tas ofta inte upp optimalt av en kruttorr mark, vilket i lokala sänkor lätt ger översvämningar. Vi ser i våra data att Götalands inland står under det högsta trycket mot helgens slut.
Dessutom resulterar den plötsliga värmeökningen i havet i ett stort obehag längs våra stränder; höga vattentemperaturer utan nämnvärd omrörningsvind gynnar snabbt de giftiga cyanobakterierna. Det betyder att vi troligtvis kommer att få bevittna en explosionsartad algblomning i stora delar av Östersjön, vilket begränsar badglädjen trots de tropiska vingslagen över land.
Praktiska råd kring matsäkerhet: Stöd i ugnslivsmedlets tid
Med tanke på externa mediers värdefulla råd angående hur värmen påverkar matsäkerheten (ett reportage som mycket pricksäkert beskrev riskerna i värmeböljan) är det klokt att se över sina sommarvanor. 35 grader utomhus är lika varmt som kanten på en sval ugn. Bakterier, speciellt av typen listeria, campylobacter och salmonella trivs ohyggligt bra när kvicksilvret passerar 25 grader. En picknick i parken eller baksätet i en obluftad bil kan bli en massiv hälsofara.
Här är en bearbetad och praktisk lista för hur man bör tänka kring matsäkerhet i extremhögsommar:
- Planera kylan i bilen: Vid mathandling under rekordvärme, åk aldrig och handla utan frys- eller kylklampar. En bil parkerad i solen når snabbt över 50 grader och då förstörs rå köttfärs eller kycklingfilé på mindre än tjugo minuter.
- Obruten kylkedja: Stäng kylskåpsdörren snabbt. Står hemmets dörr öppen mer än nödvändigt tappar även det kylskåpet snabbt effekt under dessa kvävande dagar.
- Strikt tidsgräns på bordet: Tillhör du dem som dukar fram sillen eller potatissalladen långt i förväg? Gör det inte den här helgen! Varm mat ska vara riktigt varm (över 60 grader) och kall mat kylskåpskall (max 12 grader, men helst max 8). Livsmedel i riskzonen måste in i nerkylt tillstånd inom max 60 minuter, gärna betydligt fortare.
- Marinader är inte magiska: Glöm myten att en syrlig marinad skulle 'döda' bakterier på köttet med full effektivitet när de ligger framme i solen. Allt rått kött ska ligga isat fram till dess att det läggs över eldens glöd.
Våra lokala data och var du finner svalka
Den orangea varningen, framtagen för hög påfrestning på hälsan, kräver handläggning. På Dagens Väder har vi tagit fram index över de platser som i helgen kommer att uppleva lindrigast hetta. Föga förvånande hittas fläktande brisar allra bäst i havsbandet på västkusten eller de yttre skärgårdarna. Havet väst om Sverige ligger för närvarande på runt 17-18 grader och medger en behaglig kylning när landbrisen sätter in under kvällarna.
För boende i Mälardalsområdet, där trycket väntas bli betydande och luften periodvis stillastående vid Mälarstranden, rekommenderar vi att man noga följer våra specifika vattenprognoser via länken badplatser Stockholm. Innanlandssjöar kommer att se yttemperaturerna skjuta i höjden rekordsnabbt. Grunt vatten värms upp logaritmiskt snabbare när solstrålningen är maximerad under årets längsta dagar. Vi uppmanar alla älskare av högsommaren att omfamna årstiden, men att göra det med en uttalad respekt för atmosfärens omedgörliga och råa naturkrafter. Huka er i skuggan, drick mer bordsvatten än vanligt och ha en ödmjuk inställning till helgens urladdningar när kalla fronter slutligen utmanar värmen.