Bakgrund
December 1965 inledde en lång period av blockerande högtryck över Skandinavien.
Förlopp
Karesuando noterade −43 °C och snö låg kvar i sydligaste Sverige ända in i april.
Konsekvenser
Trafiken hade omfattande problem, älvar låg tjockt isbelagda och vårfloden blev en av seklets största.
Eftermäle
Vintern 1966 räknas som den sista riktigt långa vintern i hela landet.
Hur märktes det i resten av Sverige?
Händelsen slog till främst i Svealand och Norrland och drabbade Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Dalarna och Värmland med sträng kyla med temperaturer ned mot −30 °C och frostskador. I Götaland var det däremot mildare luft, ofta nära nollan samma dygn. Skillnaden mellan landsdelar var påtaglig: medan Bergslagen fick sträng kyla med temperaturer ned mot −30 °c och frostskador, var det nära nog vardag i Sydsverige och Västsverige. Det är ett bra exempel på hur väderhändelser i Sverige nästan alltid är regionala — en familj i Bergslagen kan ha haft sitt livs ovädersdygn samtidigt som någon i Sydsverige knappt märkte något ovanligt.