Bakgrund
Vintern 1953/54 var mild och blöt. När ett snabbt fördjupande lågtryck rörde sig nordost över Nordsjön skedde det medan stora delar av landet fortfarande firade nyår.
Förlopp
Vid Hanö uppmättes byvindar på 36 m/s och längs västkusten rapporterades våghöjder över 10 meter. Snöbyar gjorde sikten obefintlig på vägarna.
Konsekvenser
Telefon- och elnätet bröt samman i delar av Småland och Halland. Fyra fartyg gick på grund och flera människor omkom i samband med snöoväder och kyla.
Eftermäle
Stormen ledde till en översyn av den civila beredskapen efter krigsåren.
Hur märktes det i resten av Sverige?
Händelsen slog till främst i Götaland och drabbade Skåne, Halland, Västra Götaland och Kalmar med kraftiga vindar, nedfallna träd och utbredda strömavbrott. I Svealand och Norrland var det däremot stilla högtryck och rimliga vindar samma dygn. Skillnaden mellan landsdelar var påtaglig: medan Sydsverige fick kraftiga vindar, var det nära nog vardag i Östergötland och Mälardalen. Det är ett bra exempel på hur väderhändelser i Sverige nästan alltid är regionala — en familj i Sydsverige kan ha haft sitt livs ovädersdygn samtidigt som någon i Östergötland knappt märkte något ovanligt.