Bakgrund
Lågtrycket fördjupades extremt snabbt över Norska havet — så kallad bombcyklogenes — och drog in över Tröndelag och Jämtland.
Förlopp
Vid Storlien uppmättes byvindar på 44 m/s. På norska sidan noterades vindar över 70 m/s vid utsatta fjäll.
Konsekvenser
Stora skogsskador i Jämtland, avbrutna järnvägar och drygt 30 000 hushåll strömlösa i Norrland.
Eftermäle
Ingunn blev exempel på hur extrema "bombstormar" kan slå till längst i norr även mitt i vintern.
Hur märktes det i resten av Sverige?
Händelsen slog till främst i Norrland och drabbade Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten med kraftiga vindar, nedfallna träd och utbredda strömavbrott. I Götaland och Svealand var det däremot stilla högtryck och rimliga vindar samma dygn. Skillnaden mellan landsdelar var påtaglig: medan Inre Norrland fick kraftiga vindar, var det nära nog vardag i Sydsverige och Västsverige. Det är ett bra exempel på hur väderhändelser i Sverige nästan alltid är regionala — en familj i Inre Norrland kan ha haft sitt livs ovädersdygn samtidigt som någon i Sydsverige knappt märkte något ovanligt.